Jag hade sett så fina Grekinspirerade krukor i ljus lera å krackelerad lasyr... som var alldeles för dyra. Men sånt kan man ju råda bot på via Dekorima!
Jag köpte några burkar med olika jox för 1/5 av summan av vad två nya krukor skulle kostat. Lätt som en plätt!
... Jo just det!
Problemen började redan i affären då jag försökte förstå expeditens instruktioner.Den märkbart irriterade expediten tog sig igenom förklaringen en tredje gång eftersom jag helt enkelt vägrade att lämna affären förrän jag 100%igt förstod hur proceduren skulle gå till väga. Hemma sitter jag ju helt SJÄLV med instruktionsbladet! Ve å fasa!
Men.. slutligen lät det hela genomförbart till expeditens lättnad varpå jag med raska steg styrde kosan hemåt för att skrida till verket!
Först "förmåla" med vit båtlack in och utvändigt två ggr.
Inte en mm fick vara bar för då kan vatten ta sig in vilket gör att lacken börjar bubbla ut från krukan.
Dags för själva krackeleringen.
På med första "lacklagret".
Vänta två timmar tills det är dammtort.
På med andra lagret "krackeleringslack".
Vänta ett dygn.
Så var det dags att gnugga in mörkare oljefärg i sprickorna å torka bort överflödigt med trasa.
HUJEDA MIG!
Men... hur ser det ut!!!????
Inte blev det ett fint krackelerat mönster som man så tydligt kunde se på provbitarna i affären inte! I stället blev det pytte krackeleringsmönster på vissa ställen och en smetig mörk smörja på andra ställen som geggade fast i yt lagret (typ koda) å inte alls gick att torka bort. Man såg tydliga penseldrag på vissa ställen och där fanns ingen krackelring alls!!!?? Suck!
Fram med lacknaftan.
Badda på över allt.
Skrapa bort i små kladdiga sjok med kniv.
Gå till Affären å fråga vad som blivit fel?
Expediten hade AAAAAALDRIG hört något liknande.
-Nähä.
Han kom fram till att mina krukor nog var ganska stora å det var därför det blev ojämn torktid....
- Eh... hm... jaha...VA??? Nåt kändes ändå lite fel...
Nu började jag ratta in mig mentalt på att "känna in" materialet i stället för att bara blint följa instruktionerna. Ut med känselspröten och på med första lagret lack.
INTE vänta två timmar utan slabba på lager två så fort lager ett blivit dammtort.
INTE vänta ett dygn på att lager två ska torka utan vänta TRE dygn.
Nu så... börja det likna nåt!
Kanske
Jag tog nog för tjockt lager lack på ena krukan. Den blev helt gul och sprickbildningen är extremt ojämn. JÄTTE sprickor på vissa fält och extremt pyttesmå på andra fält. Hur går det ihop med ojämn torktid? Krukan var ju helt drypande av tjock lack! De små sprickorna är så små att man inte ser att det är sprickor. Där ser det ser bara grått och skitigt ut. Lacken i sig ger i sig en gulskitig ton och den bruna färgen som ska in i sprickorna bidrar med en brunskitig ton. Lite VÄL patinerat kan man kanske tycka. Krukan ser ungefär ut som gammalt intorkat kattpiss i flera lager. Väldigt aptitligt!
Hur löser man det här? Jo! Jag patenerar med vit pigment upplöst i linolja. Men det ser ungefär lika bra ut som ett sminkat lik. Ta bort!
Kruka 2 som jag INTE gjort om, avslutningslackas. Jag blandar i LITE vitpigment i sista lacken. Den ser ju helt ok ut! .... från ETT håll där krackeleringen blivit som jag önskade.
"Trasselkrukan" lackar jag rejält med vitpigment och börjar åter igen om "från början". På med ett lager krackeleringslack för TREDJE gången på denna kruka. Nu ser jag ju alldeles supertydligt att det BLIR ränder efter penseln hur jag än gör! Men HUR är det meningen att man ska få på joxet då? Man vill ju inte ha penselränder i krackelerad yta! Rolla tyckte expediten INTE va en bra ide! Svamp har jag redan testat å det var INTE en bra ide. Resolut spär jag ut sörjan med LITE vatten eftersom lacken är vattenbaserad. Å vips så flöt penselränderna ihop!
Nu går jag i väntans tider i några dygn...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar